Gubbe

Jag fyller år imorgon. 26 år.

Men jag har ingen lust. Jag är skitnöjd med att vara 25. Det har varit toppen. Ett riktigt toppenår och en toppenålder. Varken för ungt eller för gammalt. Men 26, det känns inte riktigt som att det blir peaches and cream.

Varje gång man fyller år tycker jag att man känner att det känns som att just nästkommande ålder är den som gör att man blir gammal. Så även denna gång. Nu kan man liksom inte kalla sig för ungdom längre. Jag har dock en svag känsla av att jag om ett par år kommer att se tillbaka på 26-årsåldern och tänka "å vad fint det var när man var ung".

Så om ni ser mig på stan imorgon. Ge mig en klapp på axeln och en fyra Fernet i födelsedagspresent. Det kan jag behöva.

Lite klassisk gubbrock:


Rolling Stones - Under My Thumb

Ljuset från tusen små mobilskärmar

Var på Tingsek på utrotningshotade Mosebacke ikväll och det var väl förvisso väldigt bra förutom att jag stördes något enormt av två saker som båda vittnar om att jag är på god väg att bli gubbe.

1. Bakom mig stod ett sällskap utan någon som helst känsla för när det är ok och inte ok att prata högt. De liksom simultantolkade konserten högljutt medan vi andra försökte njuta av den fina musiken. Även under de lugnare låtarna. Inte ok. "Jo, men den här låten är ju jääävligt bra!", "Alltså han öppnar sig ju för oss, det är ju jääävligt soft med en konsert som inte är helt inrepad in i minsta detalj!".

2. Jag brukar ju sällan vara teknikfientlig, men när varenda jävel står med mobilen framme och filmar varje låt så får i alla fall jag svårt att fokusera på konserten. Dessutom stod en hårdrockare framför mig och raderade bilder för att få plats med fler. Han stod och valde mellan att radera bilder från en konsert med ett svart-vit-sminkat death metal-band och gulliga bilder på nyfödda hundvalpar. Märklig och lite skrämmande kombination måste jag säga.

Gubbe? Förmodligen.


Neil Young - Old Man