Joe Cocker - With a Little Help From My Friends

Den 29:e Juli 1966 så var Bob Dylan med om en motorcykelolycka. I två års tid levde han ett tillbakadraget liv i woodstock. Samtidigt hade The Band hyrt ett stort rosa hus och för att göra en lång historia kort, så skapades fantastiska skivorna "Music from the big pink" och Dylans "Basement tapes". Under dessa år så blev det en tillströmmning av folk som flyttade till Woodstock, det hålrum som Dylan skapade med sitt tillbakadragna liv gjorde hela Woodstock till en väldigt mytisk och spännande plats. Det hela är en del i ledet till att Joe Cocker står på scen där och spelar "With a little help from my friends". Låten hette ett kort tag Bad Finger Boogie då Lennon skrev melodin på piano med bara långfingret efter att ha gjort illa sitt pekfingret. Även om Lennon och McCartney skrev låten till Ringo så blev den först när Joe Cocker gjorde den på Woodstockfestivalen 1969 legendarisk. En helt ny instrumental sattes in i början, den gjordes nu i 3/4 delars takt, en del ackord förändrades och självaste Jimmy Pages gitarrslingor gjorde låten så bra att Beatlarna skickade ett telegram med en personlig gratulation och satte in annonser i musiktidningar där de bejublade den. Vi har växt upp med låten men om du bara kan föreställa dig hur det var att höra den i en så dramatisk tappning som den görs här så kanske man kan börja förstå. Joe Cocker är helt sagolik och vi kommer nog, tyvärr aldrig få uppleva ett Woodstock själva så titta då och dröm istället. Det här är nog ett av de musikklipp på Youtube som jag tittat flest gånger på.



(Dagens gästbloggare: Seb Celia - Arkitekterna)

Intro

Då var det dags. Gästspelsveckan har dragit igång och öppnar som tidigare utlovat med Seb Celia från bloggen Arkitekterna som trogna läsare av En Låt Om Dagen... redan känner till.

Seb Celia är en person som alltid har något tänkvärt i bakfickan, en person som har sanningen intatuerad på sin underarm, en person som gör att jag blir avundsjuk på framtidens skolbarn eftersom de får honom som lärare inom kort.

Låt gästspelandet börja!

Framtiden

Återigen blev jag genom Seb Celia på bloggen Arkitekterna varse om något i hästväg. Förra gången var det Samamidon som jag snodde till min blogg. Denna gången är det något helt annat men minst lika fascinerande.

Ofta när jag fingrar på min iPhone slås jag av hur framtid det är. Man känner sig lite som att man är med i en Sci-Fi-film när man bara drar upp den och kolla öppettiderna på Ritorno eller snabbt googlar fram hur mycket en blåval egentligen väger. Visserligen dödar den också charmen i många öl-diskussioner om till exempel vad konst är. 15 sekunder senare läser man en torr definition av vad konst är på Wikipedia. Men hur som helst, idag när jag såg den infomercial om Masdar City som Seb Celia hade postat på deras blogg, så slogs man tillbaka ner i nutidsskorna igen.

Masdar City är ett projekt i Abu Dhabi (var annars?) som går ut på att bygga en stad helt fri från koldioxidutsläpp. Jag kan inte förklara i ord hur sjuuukt Sci-Fi den här staden (och dess infomercial) är. De där überrika araberna har ju lyckats med ett och annat sjukt förr så varför inte den här gången... Man vet inte riktigt om man ska bli rädd eller glad. Kanske både och.



"One day... all cities will be built like this."


Dagens Låt: Starship - We Built This City